Njuta

Jag hinner inte med, går för fort. Stanna upp och njuta är viktigt för mig nu.

Stanna tiden lite!

Så underbart.. Men jag hinner inte riktigt med.

Spontanitet

Ja, igår kväll kom min fina vän och hennes barn på besök. Och det var spontant. Konstaterat: JAG GILAR DET!!! Just det här att då gör det inget om disken är överfull på diskbänken,skor på hela vårt lilla hallgolv, smulor på golvet mm. mm... Nä, då blir allt accepterat på något sätt. Visst för några år sedan hade jag fått panik, men har jobbat på det och gör fortfarande. Vad skäms man för egentlgen??? Är det inte så livet ser ut hos människor??? Eftersom vi precis hade ätit middag och allt, så stod ju allt framme, plus allt annat rörigt, men ??? MITT I LIVET, liksom. Tror just detta är en orsak till att vi umgås så lite nu för tiden. Det ska vara så perfekt i ett hem för att man ska våga bjuda hem folk. Jag menar hur trött blir man inte då efter klinisk städning och trerätters matlagning i flera timmar???När gästerna kommer är man helt söndertrasad.Ah, räcker med ett tag med dammsugaren, och sedan plockar man fram det man har i matväg. En kopp kaffe räcker. Har man kommit spontant, väntar man heller inte något storslaget. Fram för mer spontanitet!!!

UMGÅS

Ja, igår kom syster och hennes söta flickor på besök. Fira våra födelsedagar lite i efterhand. Det blev presenter, mat och glass så klart! Vi hade jätte mysigt. I bland tänker jag att det är tur vi har födelsedagar i vårt land. För idag umgås man inte "bara sådär". Man "kommer" inte bara " sådär". Nä, numera ska man boka tid "så att det blir av", för alla är så upptagna "nu för tiden". Alltså det är skrämmande att vi inte har tid för varandra och kan umgås spontant. Nu är det ju inte riktigt så där för alla.??!! Men den här tanken finns med hos mig iallafall. Hur var det förr? När det inte fanns mobiltelefoner/datorer? Vad jag minns så umgicks man mera på ett annat spontanare sätt. Då var det tv:n som tog tid. Jag minns när man sprang och ringde på varandras dörrar . - SKA VI LEKA! Och vuxna kom mer över till varandra. Det är vad jag minns, och så jä.la gammal är inte jag, eller?. Men vill jag få en förändring på detta måste JAG ändra på det. Fram för med spontana stunder att UMGÅS på!!!!

Glädje!

En hund ger människan äkta glädje! Här är fine Otto.

INTE FÖR HÖGA FÖRVÄNTNINGAR

Dagen blev bra, varken mer eller mindre, men BRA.Filosofin bakom det är kanske att inte ha för höga förväntningar. Kanske man ska tänka mer: HÄR OCH NU. Inte förvänta sig en massa. Då kanske man är mer :HÄR OCH NU. Jag tränar på det, men är så jä.la svårt. När det är mycket som händer runt omkring mig, har jag kommit på att jag måste varje dag hitta en lugn "vrå", om bara för en liten kort stund. Tysthet = lugn. Om jag gräver lite i den där "ryggsäcken". Hur var det då när jag växte upp? Tänker just närmast på TYSTHETEN. Eftersom jag är upväxt med döva föräldrar så undrar jag just om JAG har EXTRA stort behov av tystheten??? Intressant! En till sak att klura på. Nä, men ärligt talat så kanske alla funderingar som kommer upp ger mig mer förståelse. Underlättar för mig att förstå HUR JAG fungerar. Om jag lättare kan förstå sammanhanget så kan jag också lättare bemöta andra i min omgivning. Acceptera mig själv för just den jag är & INTE HA FÖR STORA FÖRVÄNTNINGAR !

EN NY DAG

Känns segt om mornarna...Tänker att vad har denna dagen att bjuda på??? Men egentligen måste väl jag bjuda på mig själv för att jag ska få något åter. Om jag ger får jag tillbaka!?! Idag är en NY DAG!!!

Människors glädje!!!

Vad är det som gör mig så glad när jag möter vissa människor? Alltså nu menar jag verkligen: GLAD. Bara så där...En del människor har "bara det där". Funderat mycket på det. Tror jag vet en detalj som är viktig, kanske ändå det avgörande!?! En människa som visar sitt rätta jag och litar på sig själv. En "sådan" människa utstrålar något alldeles speciellt. Tror att det är en "sådan" människa som gör mig glad. Ger mig glädje, en äkta sådan. Mäniskors glädje måste vara äkta för att den ska utstråla detta till den andre i mötet. Men den andre måste givetvis vara mottaglig. Undrar vad jag utstrålar??? Ja, nu var jag där igen ju...Funderar ch funderar. Men det är ju så spännande! MERA GLÄDJE!& MERA ÄKTHET!

Våra söta "små"

Nu har det varit födelsedagar för våra söta "små" barn. 12 & 14 år. Kan inte riktigt förstå var denna tid har tagit vägen. Men det är helt underbart ändå att nu kunna föra så fantastiska samtal med dem. Vilket man inte kunde då dom var små. Men varje tid är unik. Känner ändå att det är nog så viktigt att stanna upp. Jag "måste" göra det ännu mera känner jag. Jag finns till för dem mycket... men att vara närvarande. Verkligen närvarande! Det är så lätt att säga det, men att verkligen vara det också. Stanna upp, titta varandra i ögonen, lyssna och ta på varandra. Det händer så mycket i en om man rör vid varandra. Det gällar alla i ens omgivning. Fint när det känns narturligt. I beröringen händer mycket!Ja, våra "små" söta .

Trött i skov???

Fredagskvällen i går var jag verkligen inte rolig. Lagade mat efter jobbet. Orkade inte äta ens. Så trött och himla frusen. Ingen feber!?! En makalös trötthet kom verkligen över mig. Vila en liten stund tänkte jag. Men jag sov bort hela kvällen och natten. Idag inte riktigt lika trött. Men en tanke och fundering är om man kan bli trött i skov??? Alltså jag har haft det så tungt ett tag med min pappa som fick en stor stroke. Det medförde också en massa andra jobbiga tankar. Kom över det värsta...och har börjat känna mig gladare och lite piggare. Men funderar om en sådan "chock" tar lång tid att återhämta sig ifrån??? Tror liksom också att jag låtsas vara pigg...låtsas för mig själv. Jag vet inte??? Men lite kommer man underfund med om sig själv. Något borde man väl lära sig nu när man "snart" är fyrtio!?! Just att det är så onödigt med fasad. Alltså en fasad man bygger upp utåt...För vem??? Men det är inte enkelt det där. Men är man verkligen sig själv gentemot andra och mot sig själv MÅR MAN BRA. Jag tycker det är så spännande om man tittar bakåt. Hur var min uppväxt, vad har hänt? Hur ser min ryggsäck ut om jag tittar i den, egentligen? Och framförallt hur har det hela påverkat mig?Tror inte på att gräva alltför djupt i ryggsäcken, men ändå kika lite. Nu vill jag kika lite framåt. Ska nu ta mig en riktig funderare på vad jag vill göra för något som jag tycker är roligt just nu. Vill inte vara "trött".

Fredag

Fredag... trött... Vill så mycket. Vill lite för mycket. Då blir jag trött har jag kommit på. Blir liksom svårt att sortera tankarna. Det tar energi och till slut tappar man lusten och då blir inte mycket gjort. Fyllt 39 år precis. Kan det vara så att när man börjar bli " lite" gammal nu ,och att det i sin tur gör att man förstår sig på sig själv lite bättre??? Funderar på det. Just det där att sätta gränser för sig själv på ett annat sätt än när man var 20 liksom.... Nä, nu funderas det igen. Snart visar sig väl dom första gråa hårstråna för det... Ska kanske inte grubbla så.??? Men det finns så många fina hårtoningar nu för tiden. Så jag grubblar på...

Lite värme ...

Glad att maken eldar. Var så frusen när jag kom hem på kvällen. Det är verkligen april-väder=

SPRING ???

Stolt!!! Tog en morgonrunda i löparskorna. Musikmobilen följde med. Marken glittrar av frost. Vad hör jag då i mina hörlurar?? " Christmaslåtar". Jul och VINTER, nej känner att nu vill jag ha " SPRING", massor med SPRING i benen. Men ganska komiskt tänkte jag ändå...med ett leende på läpparna. Vad lite som roar egentligen. Undrar ändå varför motståndet till motion kan vara så stort ...ofta. För det är ju så underbart efter ett pass, och allra helst efter en skön dusch.

Start!!!

Premiär för mitt första inlägg... Känns pirrigt. En egen blogg!!! Todde aldrig att jag skulle ha en blogg. Det är ju något för alla andra där ute. Men det hela började med lite skrivande på facebook till vänner och släktingar. Samt började jag läsa andras bloggar. Så spännande. Kände ganska snabbt att jag hade ett stort behov av att skriva. Skriva av mig på något sätt. Kanske det handlar om att man vill ha bekräftelse på det man uttrycker. Hitta likasinnade " där ute". Vet inte riktigt hur min blogg kommer uppfattas. Men kan lova att jag skriver RAKT UPP & NER...Inga krussiduller här inte. Det kommer nog att bli många tankar som kommer till mig, som jag sedan vill sätta på pränt. Känns så som om mina tankar blir tydligare då. Den är inte alls proffsigt upplagd, men hoppas att innehållet i mina inlägg kommer att vara givande. Det är väl liksom det som det hela går ut på!?!