fredag 25 februari 2011

Märkligt...

Hur dåligt man än kan må i livet så rullar ändå livet på... Märkligt kan kännas när man är mitt uppe i det...men samtidigt vilken tur. För att när dagar blir till veckor och månader vaknar man upp "lite grann". Ja, när man en liten stund känner lite glädje. När jag ser, tar in det "vackra". För Livet är vackert... där någon stans. Jag måste tro det.

Åse

4 kommentarer:

  1. Livet är vackert,Åsa,....även om vissa tider känns tunga att ta sig igenom....Men som du säger, det rullar på,och rullar på....
    Jag hoppas och önskar innerligt, att glädjen snart skall kännas mer, för dig ,än bara en liten stund,och att där någonstans ,livet nu snart börjar kännas vackert, jag tror och är säker...

    Vad du än går igenom, ÖNSKAR jag innerligt
    att det vackra SNART kommer igen, till dig!!!

    KRAMAR till dig, Cia:)

    SvaraRadera
  2. Känner igen mig i de snurrande tankegångarna Åse. Det är upp och ner i livets berg och dalbana. Jag som avskyr berg och dalbanor :) Man får försöka tänka sig tillbaka till ett tillfälle där man var stark och mådde bra, som efter du varit på retreaten, och försöka gå in i den känslan óch ta beslut om hur man ska komma vidare, utifrån den känslan. Eller så tvingar man sig ut på en promenad och bara lämnar allt i ett dike på vägen hem :) Det är fint att du skriver. Kramar! /AnnaSara

    SvaraRadera
  3. God morgon Åse!

    Jodå, det är 40 jag fyller och jag känner väl ingenting inför det. Ja, ingen ångest eller så iallafall. Tror jag... mina vänner kallar mig "kärringsjuk" för att jag köpt ny bil, separerat, och färgade håret rött o svart. Haha... Men jag vet inte jag. Ska bli skoj med fest iallafall.

    Jo, jag flyttade från hus till lägenhet. Maken och jag har huset kvar fortfarande och ska sälja till sommaren tror vi. Vi har inte skrivit några skilsmässopapper utan träffas fortfarande. MEn det känns riktigt bra faktiskt. Jag trivs som bara den i lägenheten. Bättre än jag vågat hoppats på. Känns lite overkligt fortfarande. HAr bara bott här i två veckor.

    Mycket har jag på gång just nu. Men det lugnar sig snart hoppas jag. Man kan ju inte gå på maxfart hela tiden, då kan det sluta illa. Men ännu är det ingen fara och snart så lugnar sig allting och jag skall bara njuta.

    Ha en fin dag.

    /Vero

    SvaraRadera
  4. Livet är vackert! Kloka ord.

    /Mia :)

    SvaraRadera