Sommaren

Underbara sommarlov/semester närmar sig med stormsteg. Har lite svårt med sommaren på ett sätt. Just kraven på att allt ska vara så perfekt! Jag blir trött innan den ens har börjat. Egentligen vet jag att det bara är jag som kan påverka detta. Förväntningarna måste sänkas. Samtidigt måste jag tänka: Vad vill jag ha ut av sommaren? VILA & ÅTERHÄMTNING. Kroppen skriker efter det nu. Tänker numera ofta på hur mina somrar var som liten. För visst är det oftast just det man vill återuppleva igen... igen och igen... Om den var lycklig förstås. Min var det. Vi var ute med vår segelbåt nästan hela somrarna. Så fort vädret var passande, så gav vi oss i ut. Vi sov trångt i våra kojplatser. Ja, vi levde väldigt nära inpå varandra. Minns när vi efter en lång segeltur lade till. Hur jag som barn hoppade i land LYCKLIG och barfota. Skuttandes på solvarma klippor. Utforskande och GLAD!!! Kan detta vara så svårt att återskapa i vuxen ålder??? NEJ. Min sommar ska ska vara : "liggapågräsmattasommar". Just "BARA VARA".