torsdag 12 augusti 2010

Tankarna!!!

Funderar mycket hit och dit. Gör ju i och för sig det rätt mycket, mest hela tiden... Men ändå " lite" mera nu. Börjat jobba denna vecka efter tre veckors semester. Men har en vecka ledigt redan nästa vecka igen. Längtar. Men mina dagar på jobbet har gått jätte bra. Kom på att jag varit " själv" utan familj. Saknade dem med en gång. Eftersom vi levt så nära inpå varandra i " hela" tre veckor. Men det som kändes fint och samtidigt en aning skrämmande är att mina tankar börjat arbeta på ett lite annat sätt. "TÄNKER" mera in till min kärna. Ja, då kommer det där :  Varför? Hur? osv ... In djupt i min själ. Första arbetsdagens slut omfamnas jag, maken och barnen, ja, i princip hela kvällen. Kändes som värsta dragningskraft. Tror vi kände samma längtan efter närhet. Den närhet vi hela semester har haft. Det blev en saknad. Att vara ensam och verkligen komma nära sig själv är så oehört viktigt. Men som sagt också lite skrämmande. För jag tycker man verkligen ska våga. Inte lite på ytan, utan in in in...Forska. Men då kanske man måste ta ledigt i bland och leva ett annat liv. Ja, som semestern. Att ta semester från allt.  Ja , det var några ord i från mig. Inte så upplyftande kanske, men sådan här är jag...
Upp och ner! ... liksom...


KRAMAR I ETT FÅNG !

6 kommentarer:

  1. Du skriver det där som jag tror att alla tänker ibland, men kanske håller för sig själv. Jag tycker du är modig. Och att tänka är bra även om det är läskigt ibland!

    SvaraRadera
  2. Är själv lite av en tänkare,periodvis!:)
    Och är lite av en "ensamvarg" ,ett behov av att "bara få vara" ensam ibland:)
    Nu bor ju inte mina barn hemma,och jag kan sakna det oerhört,och tankarna går ofta till dem ,men just att veta att de finns i min närhet då jag behöver dem, fyller det tomrummet
    som finns kvar efter det att de flyttade hemifrån,och mitt barnbarn fyller resten..:):)

    Hoppas du förstår lite av det jag menar,det är alltid svårt att sätta ord på ens tankar...:)
    KRAMAR Cia:)

    SvaraRadera
  3. Jag känner att jag har ett behov av att skriva av mig. Känns skönt att ha min blogg som en "liten" kanal. Finner fina människor som har mycket klokt att ge tillbaka. Helena: Tack! , Cia: Du är lite äldre än mig och " visare". Har äldre barn . Tänker just på mina som jag har hemma. Men man äger ju inte sina barn. Dom väljer en egen väg att gå. Det hoppas man ju verkligen. Men då kommer andra tankar. Vad jag kommer att sakna dem. Skönt att du har dina nära. KRAM KRAM.
    Malin: Jag blir nyfiken på dina figurer och ska kolla in närmare. Tack!
    KRAM

    SvaraRadera
  4. Ja det är PRECIS så som livet är;)
    Kram

    SvaraRadera
  5. Ja..." Så som livet är" är så. Upp och ner!
    Kram

    SvaraRadera
  6. Nog är det så alltid.
    Upp och ner i "Livets bergochdalbana".

    Och att "hinna" sansa sej och tillåta sej att få egentid och känna och allt det där...det är inte lätt med det tempo många lever sitt liv i dag...

    Gott när man känner den där längtan och dragningskraften till familjen.
    Blir varm när jag läser dina ord!

    Kram, Jenny
    Och ha en fin helg!

    SvaraRadera