PAPPAS PÄRLA!!!

Idag har min käre make hjälpt min käre pappa att bottenskrapa/måla sin " pärla". Pärlan heter "JOSEFINA" och är en skärdgårdskryssare i mahogny. Eftersom pappa fick en hjärnblödning för snart 3 månader sedan fixar han inte detta själv. Men från att ha legat helt hjälplös till att idag gå själv med endast lite, lite stöd av mig, så kan han faktiskt gå. Han går!!!! Jag är så lycklig! Så han har kunnat vara med och hämta färg i sitt garage till båten. Stått vid "Josefina" och sagt hur vi ska göra. Pappa har fått vara med. Det känns så fantastiskt, att jag inte kan uttrycka detta i ord vad jag känner. Det är nu jag skulle vilja använda mitt "första" språk: teckenspråk för att " på riktigt" uttrycka mig. Eftersom båda mina föräldrar är döva så blev detta mitt modersmål. Och många gånger känns det bäst att uttrycka mig i tecken. Säger så mycket eftersom man betydligt mer använder hela kroppen med mycket mimik. Om någon /några dagar ska pappas pärla i sjön.Eftersom det är en träbåt är det extra viktigt att den verkligen kommer i sjön. Så det ska bli sjösättning!!!Vi vet inte framtiden om den ska behållas. Men det beslutet får mogna. Pappa är ju nyss fyllda 75 år och nu fått denna stroken. Han var nyligen i vår lokaltidning i ett större repotage, just för hyllningen av högtidsdagen. Men även om hans liv som döv och framförallt hans passion för segelbåtar och havet!!! Ja, PAPPAS PÄRLA!!!